1. Vision

Vi har en nollvision vad gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Grenkvistskolan. Vi vill att alla elever ska förstå och respektera alla människors lika värde samt ha en förståelse för hur det egna beteendet och de egna handlingarna påverkar medmänniskorna.

Vi vill att våra elever har med sig ett normkritiskt förhållningssätt när de slutar på Grenkvistskolan och inte dömer personer utifrån ålder, kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

2. Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är att behandla någon sämre, utan annan anledning än på grund av samband med:

• kön

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• ålder

Det kan till exempel vara att en elev inte får gå på en skola för att han eller hon är homosexuell. Det kan också vara att skolan inte serverar alternativ mat till den som inte äter fläskkött på grund av sin religion.

Trakasserier

Trakasserier är uppträdanden som kränker, dvs. sårar eller förödmjukar en elevs värdighet och som har samband med:

• kön

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• ålder

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Trakasserier kan vara:

- fysiska (slag, knuffar)

- verbala (hot, svordomar, öknamn)

- psykosociala (utfrysning, grimaser, att himla med ögonen, att alla går när någon kommer)

- texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webcommunities, till exempel Facebook eller Bilddagboken).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, himla med ögonen åt någon eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Kränkande behandling kan vara:

- fysisk (slag, knuffar)

- verbal (hot, svordomar, öknamn)

- psykosocial (utfrysning, grimaser, att himla med ögonen, alla går när man kommer)

- texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities, till exempel Facebook eller Bilddagboken).

Repressalier 

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

”Det var bara på skoj”

Den som kränker eller trakasserar behöver inte ha för avsikt att såra, kränka, diskriminera eller trakassera. Det är effekten som avgör, dvs. det är om någon känner sig kränkt som är avgörande.

3. Kartläggning och nulägesanalys

3:1 Individnivå

3:1:1 Sammanställning av incidentrapporter läsåret 10/11

Incidenter som inträffar på skolan dokumenteras på för ändamålet avsedda blanketter. Vi har fört följande statistik:

Incidenter

 Totala antalet incidenter: 33 st

Incidenterna fördelas på följande vis:

Våld mellan elever: 10 st

Kränkningar mellan elever: 20 st

Hot om våld: 5 st

Kränkningar personal-elev: 2 st

Hot om våld från elev utanför skolan mot anställd personal: 1 st

Konflikt elev från Grenkvistskolan med elev från annan skola: 5 st

Tillbud: 2 st

Åtgärder

Medlingstjänst inkopplad: 2 st

Kontakt med föräldrar: 20 st

Samtal mellan berörda elever: 4 st

Enskilda samtal med berörd elev: 24 st

Samtal med samtliga elever på skolan för att förhindra ryktesspridning: 3 st

Uppföljningssamtal: 10 st

Polisanmälan: 2 st

Resultat

 Helt utredd konflikt: 20 st

Ej utredd konflikt: 3 st

Fortsatt konflikt: 0 st

Ej dokumenterat slutresultat: 10 st

Incidenter indelade i kategorier:

Kränkning: 27 st

Trakasserier: 4 st

Diskriminering: 0 st

Incidenter ej innehållande kränkning, trakasseri eller diskriminering: 2 st. (tillbud)

Analys av Grenkvistskolans hantering av dokumenterade incidenter

Våra styrkor:

Vi anser att vi tar våra elever på allvar när det uppstår någon form av kränkning eller våld, eller hot om våld. Vidare anser vi att våra elever vågar vända sig till någon vuxen på skolan då de upplever sig vara utsatta. Man kan av beräkningen utläsa att vi har en god rutin att hålla enskilda samtal med elever då situationer av kränkning, våld eller hot om våld uppstått.

Vid större konflikter har vi använt oss av medlingstjänsten, som då kommit utifrån och opartiskt medlat mellan elever. Det har gett oss ett gott samarbete med medlingstjänsten, samt en god utgång av konfliktlösningen i de två situationerna under läsåret 10/11.

Vid två tillfällen har elever känt sig kränkta av personal. I båda fallen har vi tagit det på största allvar och i ett av fallen fick vederbörande omgående lämna Grenkvistskolan. 

Våra svagheter:

Vi brister i vår dokumentation vad gäller resultat av våra åtgärder. Uppföljning av konflikter görs, men har inte alltid dokumenterats.

En stor brist är att vi inte har rutiner för dokumentation då elever kränker personal, trots att detta har skett vid flera tillfällen.   

Vi ser även på våra ovanstående siffror att vid 33 incidenter, har endast 20 av dessa inneburit föräldrakontakt. I detta måste det ske en klar förbättring.

3:2 Grupp- och verksamhetsnivå

3:2:1 Enkätundersökning

Varje termin fyller alla elever anonymt i en enkät som handlar om hur de upplever trivsel, trygghet och sociala relationer på skolan. De får där uppge hur de själva trivs samt om de upplever att någon annan på skolan blir mobbad, kränkt, diskriminerad eller trakasserad. De får också fylla i förslag på åtgärder för en ökad trygghet och trivsel på skolan. Svaren sammanställs och utgör grunden för de konkreta målen och åtgärderna i likabehandlings-planen.

Vem gör vad?

• Klasslärare ansvarar för att enkäten fylls i.
• Rektor ansvarar för att sammanställa resultatet.
• Rektor tar upp sammanställningen med EHT (Elevhälsoteamet).
• EHT ansvarar för att göra upp en plan för hur resultaten från enkäten ska omsättas i praktiska åtgärder.
• Rektor ansvarar för att detta implementeras hos eleverna och kollegiet, samt att det dokumenteras i likabehandlingsplanen.

Sammanställning av enkätsvaren vt 2011

Antal elever som svarade på enkäten: 25 st

Resultatet av enkäten visar att 52 % av eleverna upplever att de alltid eller nästan alltid blir respekterade och lyssnade på av klasskamrater och att ytterligare 30 % känner att de blir det ibland.

71 % av eleverna tycker att arbetsklimatet är bra på lektionerna.

92 % av eleverna känner sig trygga på rasterna.

92 % av eleverna har någon att vara med på rasterna.

12 % av eleverna upplever att de blir retade eller mobbade i klassen eller på skolan.

64 % har god relation till sina klasskamrater och 72 % har god relation till sina skolkamrater.

64 % har god relation till de vuxna på skolan.

Elevernas förslag på åtgärder

En del elever önskar hårdare regler för att skapa en tryggare och trivsammare skolmiljö. Andra har skrivit att: man ska säga till en vuxen, alla ska behandla alla som de själva vill bli behandlade, vara snäll mot alla.

Analys av enkätresultatet vt 2011

Vi upplever att stämningen mellan eleverna på skolan är god, men vi har också hört eleverna kränka varandra verbalt. Detta stämmer med resultaten av enkätundersökningen då majoriteten ger uttryck för att de trivs på skolan men samtidigt påvisar att kränkningar förekommer. Vi har också sett flera skämt förvandlas till allvar genom missförstånd. Tilläggas bör, att vi på grund av lokalernas intimitet och vår ständiga rastnärvaro förmodligen hör och upptäcker betydligt fler kränkningar än man gör på andra större skolor.

Det har framgått vid hälsosamtal med skolsköterskan att flertalet elever upplever arbetsklimatet som betydligt lugnare och tryggare än på sin förra skola. Det har också vid hälsosamtal framkommit att ingen elev på skolan känner sig mobbad.

Detta stämmer inte till fullo med svaren i enkätundersökningen. Det kan bero på att situationer kan ha förändrats över tid, men kan också vara så att en del elever har lättare att lämna ärliga svar på en anonym enkät medan andra föredrar samtal med exempelvis skolsköterskan.

Då vi granskat resultaten av enkätundersökningen har vi utläst att vi måste bli bättre på att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig respekterade och lyssnade på samt fortsätta arbeta mot vår nollvision angående förekomsten av mobbing, kränkningar, diskriminering och trakasserier. Vi vill också att samtliga elever ska ha en god relation till vuxna på skolan och att alla ska ha någon att vara med på rasterna.

3:2:2 Samtal med elever och vårdnadshavare

Under utvecklingssamtal och i kontakter med vårdnadshavare och elever tar vi upp hur elever trivs på skolan och vad som främjar goda relationer mellan klass- och skolkamrater.

I samtal med eleverna framkommer ofta att resor, utflykter och aktiviteter har varit uppskattade. Det är också vanligt förekommande att föräldrar tycker att dessa resor har varit positiva för deras barn vad gäller att komma in i gruppen och bli accepterad för den man är.

Under utvecklingssamtal och i andra kontakter med både elever och föräldrar får vi ofta höra att det är lätt att få kompisar i andra klasser och att det är accepterat att umgås med yngre och äldre elever på skolan.

Analys av samtal med elever och vårdnadshavare

Vi anser att det finns ett samband mellan hur väl eleverna känner varandra och hur de behandlar varandra samt respekterar varandras olikheter. Ju bättre sammanhållningen är i en grupp desto mindre risk är det för att individerna kränker, diskriminerar eller trakasserar varandra. Vi jobbar en hel del med utflykter, klassresor och andra aktiviteter som ger eleverna möjlighet att lära känna varandra och skapa en känsla av gemenskap. Förutom det positiva i att resa, bo och göra nya upptäckter tillsammans så är själva planeringen och förberedelserna inför resan positiva för sammanhållningen i gruppen.

Vi har också märkt att det under dessa utflyktsdagar och resor är ovanligare med konflikter och kränkningar än vad det är under en normal skoldag/skolvecka.

Att alla elever har rast samtidigt och i samma lokaler tror vi främjar kontakterna mellan elever i olika klasser. Det är vanligt att eleverna har kompisar utanför sin egen klass och att de äldre ställer upp för de yngre. Vi ser ytterst sällan varken gängbildning eller grupperingar som har samband med exempelvis etnicitet eller trosuppfattning.

4. Fortlöpande arbete

4:1 Rutiner för långsiktigt förebyggande arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolmiljö

Språkbruk

 Vi går igenom vad de kränkande tillmälen eleverna använder gentemot varandra egentligen innebär, inom ramarna för livskunskap, samhällskunskap och svenska. Exempel på tillmälen är: efterbliven, hora, bögjävel och cp-störd.

Vi tar upp elevernas språkbruk vid morgonsamlingarna med hela skolan och diskuterar hur vi ska uppnå vårt krav på nolltolerans vad gäller kränkningar.

Närvaro och frånvaro

 Vi har god uppsikt, dokumentation och uppföljning av elevernas eventuella frånvaro. All frånvaro rapporteras till föräldrar. Vi tar reda på vad den beror på och utarbetar, i samarbete med elev och föräldrar, en plan för hur frånvaron ska minska.

På skolan finns det alltid personal tillgänglig för eleverna när de går ut från lektionen. Personalen tar omedelbart reda på varför eleven inte är närvarande vid lektionen och vilka åtgärder som eventuellt behövs för just den eleven.

Tillgänglighet

 Eftersom flera av våra elever har olika typer av funktionshinder har vi utvecklat olika strategier för att göra undervisningen tillgänglig för alla. Vissa elever har möjlighet att sitta i ett annat rum och arbeta med enskilda uppgifter, ibland med stöd av en vuxen. Några elever behöver ibland gå ut från lektionen och ta en paus någon minut. Vi har muntliga prov för de som har behov av det. En del elever har möjlighet att använda dator istället för att skriva för hand. Vi har också samarbete med föräldrar då eleven har behov av exempelvis extra skrivträning.

Då nya elever börjar på skolan och har, för oss nya, önskemål gällande undervisning, dagsrutin och bemötande på grund av exempelvis religion, kontaktar vi förutom vårdnadshavare en sakkunnig, för att på bästa sätt bemöta eleven och dess behov.

Trygghet

För att öka tryggheten finns det alltid flera ur personalen närvarande på rasterna. Vi har alltid minst tre vuxna bland våra 33 elever. All personal äter lunch tillsammans med eleverna, vilket gör att det är minst sex vuxna bland de 33 eleverna under lunchrasten.

Personal och elever städar tillsammans skolan. Det gör att vi har god uppsikt över eventuellt klotter med kränkande budskap. Vi tar reda på vem som är skyldig till det eventuellt kränkande klottret.

Ordningsregler

 Personal och elever tillåts bära alla typer av kläder och huvudbonader så länge dessa inte innehåller diskriminerande, kränkande eller trakasserande budskap. Eleverna behöver inte ta av sig huvudbonader under lektionstid. (Se bilaga 1 för att läsa skolans ordningsregler).   

Skolmat

 Vi serverar alltid ett vegetariskt alternativ vid sidan av den ordinarie skollunchen och vid behov även allergianpassad mat.

Skolresor och utflykter

 Vi använder oss av skolresor och utflykter som en del av vår pedagogik för att eleverna ska lära känna varandra på andra premisser än i skolmiljön. Genom detta lär sig eleverna att respektera varandras olikheter vilket verkar förebyggande mot kränkningar, diskriminering och trakasserier.

Vi tar aldrig ut någon avgift för skolresor eller utflykter, så att alla kan delta oavsett ekonomiska förutsättningar.

Om det finns särskilda behov vid aktiviteter och resor tar vi hänsyn till det vid varje enskilt fall, så att alla ges möjligheten att delta.

4:2 Rutiner för akuta situationer

Observera: alla som uppmärksammar när någon blir utsatt för kränkande behandling är skyldiga att ingripa direkt!

Arbetsordning vid upptäckt av kränkande behandling

1. En händelse inträffar där en elev blir kränkt.

2. Eleven eller vittne berättar om händelsen för en medarbetare på skolan.

3. Medarbetaren kontaktar rektor och klassföreståndare.

4. Rektor och klasslärare utreder händelsen genom samtal med både den kränkte och den/de som kränkt. Rektor eller klasslärare kontaktar vårdnadshavare till de elever som är inblandade så fort som möjligt. Rektor avgör hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Rektor ansvarar för att åtgärdsprogram eventuellt upprättas och att uppföljning sker, eventuellt med hjälp av elevhälsoteamet. Rektor ansvarar för att alla ärenden dokumenteras.

Den kränktes rätt till stöd

Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande (skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda elever från att fara illa). En elev som känner sig kränkt ska alltid tas på allvar och erbjudas stöd. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas.

Frågor som kan ställas: Vad har hänt? Var hände det? Vilka är de inblandade? Var det en enstaka händelse eller har det hänt förr? Vad är bakgrunden till det inträffade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål?  

Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Det är viktigt att vidta åtgärder som omgående avbryter en pågående kränkande behandling. Åtgärderna ska i möjligaste mån formuleras i samråd med eleven. Åtgärderna som vidtas ska alltid stå i proportion till kränkningen som skett. Kränkningar ska varken förstoras eller förminskas.

Den/de som har kränkt

Om den/de som har kränkt går på samma skola ska rektor höra deras version. Om den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. Om det är flera som kränkt hörs de var för sig, men helst samtidigt så att de inte kan ”prata ihop” sig. Vid allvarliga händelser bör elever hämtas omgående från lektion. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Två anställda bör om det är möjligt närvara vid samtalet; en leder samtalet och den andra antecknar. Kränkningarna måste omedelbart upphöra. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer inom ett par dagar.

När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen.

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas så fort som möjligt. Klassläraren fungerar som kontaktperson till vårdnadshavaren. Vårdnadshavare måste få förtroende för att skolan tar tag i situationen på ett professionellt sätt i vilken de själva har en naturlig roll. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, klasslärare och vårdnadshavare ska ske.

När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis.

4:3 Rutiner för uppföljande arbete

Vid mindre grova kränkningar

Återkoppling med berörda parter ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Medlingssamtal: Om den kränkte önskar det, kan medlingssamtal genomföras antingen med hjälp av skolans personal eller med professionell medlingstjänst.

Vid grövre kränkningar

Vid grövre kränkningar ska åtgärdsprogram upprättas för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Både akuta och långsiktiga lösningar ska finnas i åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet beskriver också vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare, lärare, elevhälsoteam och skolledning.

Vid grova brott

Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp kontaktar skolledningen polisen. Hemundervisning erbjuds för den/de som begått brottet. Representanter för skolan ska alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan eller mellan elever på skolan.

4:4 Rutiner för dokumentation

Vid mindre incidenter eller tillbud dokumenteras; datum, namn på inblandade, namn på eventuella vittnen, en beskrivning av händelsen samt vilka åtgärder som vidtas.

Vid grövre incidenter skrivs åtgärdsprogram för de inblandade som även innehåller riktlinjer för uppföljning samt när en sådan ska ske. Eventuellt upprättas också ett kontrakt mellan de inblandade eleverna. I detta formuleras hur parternas förhållningssätt gentemot varandra ska vara fortsättningsvis.

4:5 Ansvarsfördelning

Grenkvistskolans rektor ansvarar enligt lag för: 

– att alla medarbetare, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan.

– att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, samt all annan kränkande behandling.

– att årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med medarbetare, elever och föräldrar.

– att se till att utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer.

Värdegrundsarbetet inom kollegiet

Kollegiet bestående av rektor, lärare, skolkurator, skolsköterska och elevassistenter ansvarar främst för det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på skolan.

– Kollegiet verkar både förebyggande och med direkta insatser för att skapa trygghet på skolan.

– Klasslärarna ansvarar för att eleverna inför utvecklingssamtalet fyller i ett formulär en gång per läsår där kartläggning görs av hur eleverna upplever relationer till kamrater och skolpersonal, samt hur de själva trivs i skolan. Resultatet följs upp för att se eventuella strukturella brister i skolans verksamhet.

– Rektor ansvarar för att en anonym enkätundersökning genomförs en gång per termin. Eleverna får då svara på frågor angående trivsel, sociala relationer och förslag till förbättringar inom likabehandlingsarbetet.

Rektor och elevhälsoteam

Elevhälsoteamet består av rektor, skolkurator och skolsköterska. Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppdagats rapporteras detta till rektor som då ansvarar för att en utredning görs och att lämpliga åtgärder vidtas. Vid behov tar rektor ärendet vidare till elevhälsoteamet som formulerar ytterligare åtgärder.

Rektor avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Inom skolan gäller samma lagar och förordningar som i samhället i övrigt. Det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. Vid allvarliga kränkningar hjälper elevhälsoteamet till med att göra ett åtgärdsprogram som beskriver nuvarande situation och formulerar ett mål, samt anger vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet. Om skolan inte innehar den nödvändiga kompetens som behövs för att klara upp en situation ser elevhälsoteamet till att hjälp tas utifrån. Rektor ansvarar för att dokumentation görs i alla ärenden.

Medarbetare

Det är medarbetares ansvar att:

– ansvara för eleverna i verksamheten.

– följa skolans likabehandlingsplan.

– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.

– ingripa och omgående rapportera till klassföreståndare eller rektor om någon elev misstänks/anmäls/upptäcks/utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering.

Klasslärare

Klasslärare ansvarar (förutom de punkter som räknas upp under rubriken medarbetare) för att alla elever och vårdnadshavare får information om skolans likabehandlingsplan vid läsårsstarten.

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare har huvudansvaret för sina barn och kan informera skolan om barnet upplevt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Elever

Det är alla elevers gemensamma ansvar att:

– påtala diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.

Personer som elever på vår skola kan prata med:

– förälder

– lärare

– kompisar

– elevassistenter

– skolsköterska

– kurator

– skolledning

5. Kommunikation

Kommunikation och förankring av likabehandlingsplanen

Kommunikation med föräldrar

Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. Alla föräldrar har fått likabehandlingsplanen skickad till sig. På föräldramöten diskuteras arbetet med planen och föräldrar uppmuntras att komma med förslag på förbättringar.

Kommunikation med elever

Begreppen som används i likabehandlingsplanen förklaras, utreds och diskuteras inom svenskundervisningen och livskunskapen i samtliga klasser. Vi pratar ofta om dem vid morgonsamlingar eller när det uppstår någon konflikt på skolan. Då diskuterar vi också hur man kan känna sig när man blir kränkt, trakasserad eller diskriminerad.

Vid enkätundersökningar ges utrymme för eleverna att komma med förslag till förbättringar kring arbetet med likabehandlingsplanen.

6. Kompetensutveckling

Personalens kompetens

Kompetens kring likabehandlingsfrågor

All personal på skolan ska aktivt arbeta med att öka acceptans, tolerans och öppenhet för alla människor, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck.

När vi nyanställer personal försäkrar vi oss om att personalen delar värdegrunden i Lpo 94 och vi informerar om hur vi aktivt arbetar för att alla ska känna sig accepterade. Det är ett arbete som pågår dagligen, både på lektionstid och under raster.

Kompetens

Kollegiet på Grenkvistskolan besitter en god kompetens gällande normkritik, funktionsnedsättningar och jämställdhet mellan pojkar och flickor.

En av pedagogerna har under våren utbildat sig inom normkritisk pedagogik och arbetar aktivt med detta i alla klasser. Den normkritiska pedagogiken har berört sex- och samlevnadsämnet, samhällskunskap och livskunskap.

I personalgruppen har sju personer tidigare arbetslivserfarenhet inom funktionshinder, främst kring ADHD och autism. Under läsåret har fyra i personalgruppen gått på fortbildande föredrag och föreläsningar i ämnet.

Samtliga lärare arbetar aktivt och medvetet för att främja jämställdhet mellan pojkar och flickor i klassrumssituationer såväl som under raster och aktiviteter förlagda utanför skolan.

7. Uppföljning och utvärdering

Förebyggande arbete

Vi anser att vi bedriver ett gott förbyggande arbete vad gäller likabehandling och minimering av kränkningar, diskriminering och trakasserier. Däremot kan detta arbete ständigt utvecklas och förbättras. Vi vill genom samtal och diskussioner på samlingar och i undervisningen bli bättre på att poängtera elevernas eget ansvar att påtala förekomsten att kränkningar, diskriminering och trakasserier. Genom detta vill vi motarbeta uppfattningen som finns bland vissa elever att det är fel att skvallra.

Kartläggning

Vi har flera former för kartläggning på individ- och gruppnivå. Vårt system med incidentrapporter är välfungerande. Enkätundersökningen bland eleverna kan förbättras något, då vi inte kunnat utläsa elevernas konkreta behov och önskemål. Den tydligaste bilden av våra elevers situation på skolan får vi genom samtal med eleverna själva samt föräldrar.

Vi har inga tydliga metoder för kartläggning av våra behov på verksamhetsnivå.  

Incidentrapporter

Vi har god vana att dokumentera incidenter på skolan och våra rutiner vid akuta situationer fungerar väl. Vi behöver utarbeta tydligare rutiner för dokumentationen vid uppföljning av incidenter.

Vi behöver också utarbeta rutiner för tillvägagångssätt om rektor kränker någon på skolan.

Enkätundersökning

Majoriteten av eleverna trivs på skolan, känner sig trygga på rasterna och har goda relationer till klass-, skolkamrater samt vuxna på skolan. De flesta känner sig respekterade och lyssnade på av kamrater ibland men bara hälften av eleverna gör det alltid. Enkätsvaren visar att det behövs förbättringar på samtliga områden men det finns bara ett fåtal förslag på förbättringar. Vi har inte hittat rätt forum för eleverna att komma med förslag på förbättringar.

Enskilda samtal med elever och vårdnadshavare, t.ex. utvecklingssamtal

Utöver de obligatoriska utvecklingssamtalen sker frekventa enskilda samtal mellan personal och elev. På grund av att personaltätheten är så pass hög har vi möjlighet att få god kontakt med eleverna och därav kunna skapa förtroenden och också relativt snabbt märka situationer som vi behöver ta tag i. I vissa fall har vi också regelbundna samtal med vårdnadshavare.  

Normkritisk pedagogik

Gällande vårt normkritiska arbete på skolan, ser vi ett så gott resultat sedan vi utbildat en pedagog i normkritisk pedagogik att vi har som mål att utbilda fler pedagoger i ämnet under nästa läsår. Detta för att normkritik skall bli så ämnesövergripande som möjligt.

Kompetens

Personalgruppen besitter god kompetens vad gäller funktionshinder, normkritisk pedagogik och ett aktivt jämställdhetsarbete.

Vi vill få bättre kunskaper om hur vi skall bemöta de behov som är kopplade till religion och trosuppfattning.

Kommunikation

Vi är bra på att förmedla och praktisera likabehandlingsplanens budskap i det dagliga arbetet. Däremot har vi varit otydliga i påvisandet inför eleverna, att detta arbete är del av en plan som alla på skolan enligt lag är skyldiga att följa och vara delaktiga i.

Vår likabehandlingsplan är svårtillgänglig för de vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål.      

8. Mål och åtgärder

8:1 Mål inför nästa läsår

Grenkvistskolans mål inför läsåret 2011/12 är att:

1. ha ett tydligt kartläggande arbete av våra behov på verksamhetsnivå.

2. ha tydliga rutiner för dokumentation av det uppföljande arbetet efter att en incident har inträffat.

3. ha rutiner för agerande om rektor skulle kränka någon på skolan.

4. föräldrar kontaktas i samtliga fall då en incident inträffat.

5. göra en enkätundersökning där eleverna lättare kan specificera vad de inte är nöjda med.

6. göra en enkätundersökning om attityder till ex. könsroller, främlingsfientlighet ickeheterosexualitet, religion.

7. alla elever känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan så väl att de kan hjälpa till att utveckla den.

8. likabehandlingsplanen är känd hos samtliga vårdnadshavare.

9. ha olika religioners högtider i åtanke vid planering och schemaläggning.

10. i budgeten ha öronmärkta pengar för fortbildning inom likabehandlingsarbetet.

11. i budgeten ge utrymme för dokumentation och uppföljning av incidenter och kartläggningsarbete under arbetstid.

8:2 Åtgärder

1. Under efterarbetsdagarna skall vi diskutera vilka behov vi har på verksamhetsnivå och hur vi skall kartlägga dem. Ansvariga är kollegiet.

2. Göra rutinerna för uppföljande dokumentation tydligare i samband med att en incident har inträffat. Detta skall ske under efterarbetsdagarna. Kollegiet är ansvarigt.

3. Utarbeta rutiner för hur vi agerar om situationen uppstår då rektor kränker en person i verksamheten eller själv blir kränkt.  

4. Utöka mallen för incidentrapporter så att de innefattar en punkt för kontakt med vårdnadshavare. Lina Algehov är ansvarig för att detta görs innan läsårets början.

5. Utforma en enkät där eleverna lätt kan uttrycka vad de inte är nöjda med. Nina Gunnarsdotter ansvarar för att det sker under höstterminen 2011.

6. Utforma en enkät om attityder till ex. könsroller, främlingsfientlighet, ickeheterosexualitet, religion. Nina Gunnarsdotter ansvarar för att detta sker under höstterminen 2011.

7.  Att under höstterminen 2011 arbeta med genomgång och förankring av likabehandlingsplanen hos eleverna. Detta skall ske i ämnena livskunskap och svenska. Sofia Palmén och Nina Gunnarsdotter bär ansvaret för det.

8. Att avsätta särskild tid för att förklara likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtal där tolk används.

9. Införskaffa en multireligiös almanacka så att man lättare kan ta hänsyn till de olika religionernas högtidsdagar vid schemaläggning och planering. Sofia Palmén ansvarar för det.   

10. Avsätta en summa i skolans budget för kompetensutveckling inom likabehandlingsarbetet. Mia Lund ansvarar för det under förarbetsdagarna.

11. Att inför nästa läsår schemalägga tid för dokumentation, kartläggning och uppföljning. Mia Lund ansvarar för detta under förarbetsdagarna. 

Bilaga 1

Skolregler